Återbegravning av samiska kvarlevor i Tärnaby

I dagarna har Lïkssjuon Sámiensiäbrrie fått en inbjudan från Vadtejen Saemiej Sïjte, ställd till berörda samer, till ett inledande informations- och planeringsmöte för en återbegravning av samiska kvarlevor från Vila Kapell, vid Vilasundet i Ume Älv, Tärna Församling.

I sitt brev skriver Vadtejen Saemiej Sïjte att i samband med överdämningen av Vila Kapells ursprungliga plats har

man tidigare trott att allt skelettmaterial fördes till Gamla Kyrknäset, men det har nu länge efteråt visat sig, att i samband med transporten och återbegravningen efter undersökningen av gravplatsen, så har sex underkäkar med tänder samt nio delar av under-och överkäkar kvartagits, och dessa har på, för oss okänt vis, så småningom hamnat på Tandläkarhögskolan i Umeå för analys och blivit kvar där.

Efter att kontakt tagits med Vadtejen Saemiej Sïjte från Tandläkarhögskolan för snart 13 år sedan inleddes en process som idag lett fram till att en återbegravning kan ske, där syftet är att återbegrava de käkben som tagits från Vila Kapell, tillsammans med resten av kvarlevorna från Vila Kapell, som idag ligger begravda på Gamla Kyrknäset.

Återbegravningen skall genomföras av berörda samer, i samarbete med Vadtejen Saemiej Sïjte och Tärna Församling.

Informationsmötet sker fredagen den 21 augusti, kl. 13.00, på Gamla Kyrknäset, och bland annat Västerbottens Museum kommer att närvara. Mötesdeltagare uppmanas att medtaga fika.

Ingen föranmälan krävs, men för mer information om både återbegravningen och mötet kan man kontakta Vadtejen Saemiej Sïjte på vadtejen@gmail.com.

Datum för återbegravningen är planerad till söndagen den 20 september 2020, kl. 13.00, men vid stängda gränser, eller liknande restriktioner, pga Covid-19 så flyttas ceremonin till sommaren 2021.

Föreläsningar i Corona-tider

Under juni månad erbjuder Lïksjuon Kommuvdna, i samarbete med Suarsán Tjeälddie, Luspie, Aarborten Tjïelte och Medborgarskolan samiska föreläsningar om traditionell växtanvändning i Sápmi, koltkunskap och språkåtertagande.

Det vill vi givetvis tipsa om. Är ni intresserade av att delta, anmäl er till någon av de olika samordnarna – i Lycksele är det Veronica Labba, som ni når på veronica.labba@lycksele.se.

Image may contain: 3 people

Sápmi i Coronans Tidevarv – Vad Händer?

Under en pågående pandemi kan det vara lätt att misströsta, och känna att världen står still. Så är det förstås även hos oss här i Sápmi. Det drabbar i synnerhet våra äldre, som i dagsläget lever med stränga ordinationer om att isolera sig på obestämd tid, vilket givetvis kan vara mycket ledsamt.

Samtidigt har ett stort antal samtal, konserter och liknande flyttat ut på nätet, och även om sommaren kommer att bli avsevärt annorlunda kan det vara trevligt att veta att Samevistet kommer att vara öppet under sommaren, med ungdomar, tillika Kay Isaksson, på plats, och att vi hoppas kunna ses till hösten med föreläsningar, paltträff och liknande.

Till dess, låt oss få dela med oss av följande tips:

1. Just nu pågår Festspillene i Bergen, fast av naturliga skäl har man förlagt alla konserter on-line. Det betyder att man nu kan lyssna på en timmeslång konsert med Marja Mortensson, tillsammans med Daniel Herskedal och Trondheim-soloisternas stråkkvartett, via denna länk: https://vimeo.com/418479114

2. Festspillene i Bergen har även producerat en tv-serie tillsammans med den samiske arkitekten Joar Nango, som man kan se här: https://vimeo.com/418776918

Kalle Urheim live-streamade en konsert via Facebook den 10 maj, som ni kan se här: https://www.facebook.com/KalleUrheim/videos/246649216603913/

4. Det samma gäller Sara Marielle Gaup Beaska, som live-streamade en konsert som ni alla kan lyssna på här: https://www.facebook.com/DigitalScenenPro/videos/266143204513177/

5. Massvis med samiska artistframträdanden hittar ni för övrigt just nu på Facebook, i gruppen Sámi Digital Sessions. Så här ser den länken ut: https://www.facebook.com/groups/samidigitalsessions/

6. Canadas urfolk har satt samman en hemsida med över 200 filmer, som är fritt tillgängliga för alla att titta på. De filmerna hittar ni här: https://www.nfb.ca/indigenous-cinema/…

7. Den 19-26 juni har Granö ett samiskt program på Sjungaregården, med vernissage (Per Elof Nilsson Ricklund, Birgitta Ricklund, Nils-Johan Labba, Akvafjell, Henrik Wahlberg och Eva Kitok) samt en föreläsning om Granös samiska historia. Sjungaregården har tagit Corona i beaktning, och anpassat alla event så att folk skall kunna besöka dem och samtidigt känna sig trygga.

8. Under sommaren är Tráhppie i Umeå öppet, och på måndagar och torsdagar kan man testa på yoga och äta frukost där.

9. Medborgarskolan och Lïksjuon Kommuvdna har testat en digital seniorträff för äldre samer. Träffen hölls den 18 maj, och finns intresse för fler träffar, med föreläsningar och liknande kan man kontakta kommunens samordnare på veronica.labba@lycksele.se

Inbjudan till Städdag på Gammplatsen

Vi hälsar alla medlemmar och Gammplatsen-vänner välkomna att hjälpa till och städa området den 3/6 och 4/6.

Vi samlas utanför Ruselegården 9.00 och fördelar arbetet. Medtag kratta och kom arbetsklädd. Vi bjuder på lunch och fika under dagarna.
9.00 samling utanför Ruselegården
12.00 lunch
14.00 fika
16-17.30 middagspaus
17.30 samling utanför Ruselegården
19.30 fika


Samma tider gäller båda dagarna.

Skicka sms eller ring till Mikael Jakobsson om du önskar äta lunch. Tel 070-5146140

Om Gustaf Retzius och Nils Larsson

 

1891 skrev Gustaf Retzius en detaljerad avhandling om hur han så länge längtat efter att dissekera en samisk hjärna.

I början av den tyska texten beklagar sig Retzius över att han haft så svårt att hitta en hjärna att börja karva i för att samer å ena sidan bodde för långt ifrån Stockholm, och å andra sidan sällan blev dömda för brott som ledde till att de hamnade på fängelset i Stockholm, men att han nu äntligen fått tag i ett exemplar som han kunde studera.

Vi skall bespara er de långrandiga och obehagliga beskrivningarna, förutom slutsatsen, som konstaterar att samiska hjärnor ser precis ut som svenska hjärnor, men att Retzius gärna ville få tag på fler hjärnor för att eventuellt kunna bevisa motsatsen.

Mannen, Nils Larsson, vars lik Retzius skändat, kom från Arvidsjaur – hans föräldrar kom från Mausjaur – och han var sockenlapp på Tuna i Ångermanland 1873. Då Nils suttit på Långholmen totalt fem gånger finns två porträtt av honom, och när han nämns i folkbokföringen 1880 benämns han som försvarslös lappdräng.

Inget av det nämns dock i Retzius avhandling, som istället fokuserar på Nils hjärnas vikt och utseende.

Eftersom hans kvarlevor, och flera andras, förstördes i en omfattande brand 1892, kommer han aldrig att begravas, men hans berättelse förtjänar att höras då han, som så många andra samer som av en eller annan anledning avlidit i Stockholm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, inte ens bevärdigades rätten till en begravning innan så kallade forskare kastade sig över deras kroppar.

Och det i sin tur bör ställas i kontrast med att Gustaf Retzius som skändade Nils Larssons kvarlevor och sedan beskrev det hela i ingående detalj i slutet av 1800-talet, så sent som 1990 fortfarande fick vägar, byggnader och föreläsningssalar uppkallade efter sig i Sverige.

Nils Johannes Renström – Högtid

Image may contain: ‎text that says "‎13-15 15 SEPTEMBER 2019 HOG SKELLEFTEA En hylningshelg till minnet BYGDEA av spelmannen Johannes Renström UMEA Mااigா...*.‎"‎

Den samiske spelmannen Nils Johannes Renström (1857–1886) var under sin levnad känd som den främste storspelmannen i norra Västerbotten. Berättelserna om hans vidunderliga fiolspel har levat vidare bland människor ända in i vår tid.

Renström mördades av en annan spelman – men gärningsmannen fick bara två års fängelse, och Renström begravdes utan ceremoni och klockringning på en avskild del av kyrkogården.

För att hedra Nils Johannes Renström och så långt som möjligt även medverka till hans upprättelse anordnas konserter och en minneshögtid i tre Västerbottenskommuner, Skellefteå, Robertsfors (Bygdeå) och Umeå den 13 till den 15 september 2019.

Konserten i Bygdeå Kyrka, den 14 september, kl 14.00 är gratis, så passa på att åka dit! Kanske kan folk till och med samåka dit? Det blir säkert ett trevligt tillfälle att få umgås, och samtidigt få lyssna på fantastisk musik framförd av flera duktiga musiker, såsom Katarina Barruk, Thomas Andersson och Leif Stinnerbom.

En historisk händelse

Mikael Jakobsson, ordförande för Lycksele sameförening, är en av dem som kämpat för att få till en repatriering ända sedan kranierna kom till Västerbottens museum 2013.

– Jag är inte ett dugg religiös men jag känner mig glad över att de får komma tillbaka. Mest troligt är någon av dem mina förfäder, därför känns det jättebra, säger Mikael Jakobsson.

På fredag, den 9 augusti, på Urfolkens dag sker ett återbördande av 25 kranier som grävts upp ur sina viloplatser på gammplatsen i Lycksele. Flera olika aktörer samarbetar, förutom Lycksele sameförening också Svenska kyrkan, Sametinget, Västerbottens museum och Lycksele kommun.

Den gamla begravningsplatsen, gammplatsen, användes under 1600- och 1700-talen, dit samerna i områdena kring Vindelälven, Umeälven och till viss del även Ångermanälven var skyldiga att begrava sina döda. Under två somrar i rad, 1950 och 1951 gjordes arkeologiska utgrävningar och de mänskliga kvarlevorna som grävdes upp skickades till historiska museet för forskning. 2013 kom kvarlevorna till Västerbottens museum i Umeå, museet tog kontakt med Lycksele sameförening och sen dess har en process om återbördande varit igång.

– I början tänkte jag att det är väl enkelt att återbörda kvarlevor till en kyrkogård men eftersom det finns så många lagar att ta hänsyn, som att det nu är fornlämningslagen och inte begravningslagen som gäller, har arbetet stundtals varit jobbigt, säger Mikael Jakobsson.

Ingrid Inga, ordförande i Svenska kyrkans samiska råd, har under många år följt arbetet med att få tillbaka mänskliga kvarlevor som finns runtom på olika museer och institutioner. Hon säger att processen i Lycksele kan vara en god förebild för hur man ska arbeta framöver med återbördanden och menar att det är viktigt att processen kommer igång på riktigt. Ingrid Inga förväntar sig att staten tar ansvar och finansierar dem eftersom det är staten tillsammans med kyrkan som har grävt upp alla dessa gravar.

– När andra urfolk runt om i världen kräver tillbaka mänskliga kvarlevor som finns i svenska institutioner, då är staten med, håller ceremonier och skickar tillbaka dem men när det gäller samiska kvarlevor, då går det trögt. Jag tycker att det visar vad staten fortfarande anser om samerna, säger Ingrid Inga.

Ingrid Inga kommer att närvara i Lycksele under ceremonin och tycker det känns bra att dessa individer får frid och komma tillbaka dit där de blev uppgrävda men det kommer vara en dag med mycket känslor.

– Det kommer vara en tung dag, tror jag och jag hoppas verkligen att ansvarig minister är på plats för att delta, se och uppleva och förstå hur viktigt det är för samerna att samiska mänskliga kvarlevor återbördas, säger Ingrid Inga.

(c) SR