Pressmeddelande: Alla ska känna att Lycksele är en del av Sápmi

lse_kommun4-f_5

Under en hel vecka kan medborgarna i Lycksele kommun känna av den samiska närvaron när Lyckseles sameförening anordnar Liksjuon Biejvieh- Samiska kulturdagar. Allt från skolmat, undervisning till utställningar och marknaden kommer att ha samiska influenser. Förutom dessa intensiva samiska dagar jobbar hela kommunen med det samiska året runt.

– Ett av målen som Lycksele kommun har i sitt måldokument för 2015-2018 är att alla ska känna att Lycksele är en del av Sápmi. Det betyder att den samiska närvaron ska stärkas och det gör den bäst med hjälp av förening-, näringsliv och tillsammans med myndigheter, säger Mikael Jakobsson som själv är same, kommunpolitiker och en av eldsjälarna som arbetar för samiska i kommunen.

Hela Lycksele kommer att märka att det är Biejvieh, som smygstartade onsdagen förra veckan med Emma Sandbergs utställning – Mov Giele lea mov Silpe som betyder mitt språk är mitt silver. Måndag är det slöjdcáfe och onsdag uppmärksammar vi Theadagen med Thea Viklunds dikter på samiska på biblioteket. Utställningen Slöjdande ord har vernissage på torsdag. Marknadsfredagen bygger vi upp samevistet i parken bakom Medborgarhuset där det kommer att sjuda av aktiviteter som försäljning av samisk mat, renar, workshop i jojk, samisk mat, lassokastning och på biblioteket kommer barnböcker att läsas på samiska. På lördagkväll visas utomhusbio 7 sámi stories, som är sju samiska kortfilmer säger Anne Wuolab, ordförande i sameföreningen. Veckan avslutas på måndagen den 28 september med dagbio och joikworkshop på kvällen.

I skolan som är samisk integrerad erbjuder kommunen modersmålsundervisning i syd-, ume- och nordsamiska med 120 minuter i veckan och målet är att alla klasser ska ha en aktivitet där de lär sig om samer och samisk historia. Det är aktiviteter som att besöka rajden och temadagar på Gammplatsen där vi lyfter samisk- och lokalhistoria. Våra samiska elever får även lära sig att stycka renar och lära sig laga samisk mat. Vi har samisk personal som tillsammans med ordinarie personal i slöjden integrera samisk slöjdande på ett naturligt sätt. Förutom samiska tillgodoser vi även modersmålsundervisning på arabiska, finska, ryska, spanska, swahili, thailändska, tigrinja och tyska säger Samuel Lundström, verksamhetschef för förskolan och skolan.

I kommunen arbetar vi med att synliggöra samiska med skyltning av kommunens byggnader och nu finns renhornen i rondellen. Renhornen symboliserar att nu på hösten samlar de stora tjurarna ihop vajorna under brunsttiden. Det här året har vi arbetat med informationsinsatser om samer, fördomar och samisk historia till politiker, lärare och nu i november även för förskolepersonal. På förskolorna där vi har samiska förskolebarn jobbar vi nu under hösten att profilera avdelningar mot det samiska, säger Marita Stinnerbom, samisk samordnare.

Hela programmet finns på lyckselesameforening.wordpress.com/biejvieh

Kontakt

Marita Stinnerbom
Samisk samordnare
0950-16627

Anne Wuolab
Ordförande Lycksele sameförening
070-597 91 19

Annonser

Duddjojun Sánit – Slöjdade Ord

VERNISSAGE: Torsdagen den 24/9 kl. 18.00
PLATS: Kägelbanan, Gammplatsen.

”Jag är en sömmerskas dotter. Jag kravlade mig fram igenom pälsbitar och klädesrester. När jag började gny fick jag en skinnnål och en fingerborg att leka med. Jag tätade hålen efter klövflikarna på bellingarna, jag sydde ihop fram- och bakdelarna, såväl som alla sidostycken. Det blev skosulor.

Min första symaskin var en tysk handvevsdriven Neumann som jag använde för att sy kläder till mina Barbie-dockor. Det blev världar.

En vinter sydde jag åtta koltar; två damkoltar från Kautokeino, två herrkoltar från Kautokeino, en herr- och damkolt från Jukkasjärvi och så en sommarkolt, både till mig och min moder. Det blev vardags- och finkläder.

Allt detta blev starten på mitt slöjdande. Det blev mitt språks början. Häri skapades ett slöjdspråk, ja kanske till och med en språkslöjd.

Det här är mina slöjdade ord.”

Utställare är Anne Wuolab, Lycksele. Hon är designer och skribent.

Utställningen är ett samarbete mellan Lycksele sameförening, Medborgarskolan och Lycksele samiska förvaltningskommun.

7 Sámi Stories

12009833_702316016566559_2504633243665907104_n

På kvällen den 26 september blir det utomhusbio i centrala Lycksele. Under en klar stjärnhimmel bjuder Liksjuon Sámien Biejvieh in till höstens kanske mysigaste evenemang.

Det samiska filmfenomenet har tagit världen med storm, och under kvällen visar vi sju samiska kortfilmer som vunnit priser på festivaler runt om i världen. Ta med dig en filt, skopmehke eller varm jacka och förbered dig på att få skratta och gråta till filmer om ordlös, gränslös kärlek, strapatsrika vandringar, magiska krafter, familjer i kris, ångest och glädje i renskötseln, och en galen satirisk tolkning av hur det norska Sametinget bildades.

Evenemanget är gratis för alla, och lämpar sig för både barn och vuxna. Under kvällen säljer vi mat och drika, och vi hoppas att ni kommer att få en riktigt bra kväll tillsammans med oss.

Vid dåligt väder flyttar vi in på MB, så räds inte eventuella regnmoln!

Vi visar även dessa filmer på måndag förmiddag (28/9) för Lyckseles äldreboenden.

‘Mov Gïele lea Mov Sïlpe’ – Mitt Språk är Mitt Silver

PierceMyTongueprev

VERNISSAGE den 16/9 KLOCKAN 18.00 på LYCKSELE BIBLIOTEK

Emma Sandberg föddes i Ubmeje 1988. Hon bor för tillfället i Liksjoe där hon arbetar som frilansande illustratör och serietecknare på heltid. Hon är utbildad djurvårdare och illustratör, och tog sin konstexamen vid Serie- och Bildberättarprogrammet i Gävle 2009. Djur har ett stort inflytande på hennes konst, och i ett flertal verk figurerar räven som en symbol för hennes egen identitet.

Emma Sandberg skapar konst i ett stort antal medier, såväl traditionella som mer moderna, där alltifrån skulpturer till kläder och smycken har en naturlig plats.

I denna utställning som beställts av Liksjuon Sámien Siäbrrie lyfter hon frågor om identitet och språk, utifrån ett samiskt och queert perspektiv, där det finns en uttalad önskan om att inspirera både henne själv och andra samer att ta tillbaka sitt språk utifrån deras egna, individuella förutsättningar.

Frågor om identitet från ett stort antal perspektiv spelar en stor roll i Emmas vardag såväl som konstnärliga skapande, och det finns en stark koppling mellan den konst som hon skapar och hennes förhållning till sin egen identitet som en ung, samisk queer konstnär.