Tack för ett gott 2018, nu blickar vi fram emot ett ännu bättre 2019

Under 2018 skedde ett stort antal både positiva och negativa saker i Likssjuo. Till de negativa händelserna hör givetvis den omfattande vandaliseringen av vårt sameviste, och de efterföljande rättegångarna, som ledde till att två ungdomar ur en större grupp med tonåringar dömdes för skadegörelse. Detta har givetvis haft en ekonomisk inverkan på föreningen, och vi arbetar nu med att samla in pengar för att kunna renovera vårt viste under sommaren 2019.

Men så hände det förstås positiva saker, också. Föreningen deltog i firandet i Staare genom nätverket Ektine, och arbetet med den kommande repatrieringen av samiska kvarlevor som stulits från Lycksele inleddes. Vi gav, som blivit något av en tradition, ut en ny bok, denna gång en diktbok på syd- och umesamiska, skriven av tonåringar från hela Västerbotten, och vi arrangerade vår första Samedans någonsin. Tillsammans med kommunen arrangerade vi ett hejdundrande nationaldagsfirande, och under sommaren hade vi anställda på vistet, som guidat på svenska, engelska, tyska och nordsamiska.

Vi har haft ett flertal konserter och teatrar i år, bland annat med artisterna Sara Ajnnak och Natalie Carrion. Vi har även haft slöjd- och språkträffar, deltagit i och arrangerat språkbad, och varit värd för en mycket uppskattad rotslöjdskurs. Slutligen har vår ungdomsgrupp kommit igång igen, och de har bland annat varit på filmläger i Gávstjávrrie, där de spelade in filmer på syd- och umesamiska.

2019 ser ut att bli ett spännande år. Som sagt är detta året då vi kommer att få vara med om ett återbördande av samiska kvarlevor till Lycksele.

FN:s generalförsamling har dessutom utlyst 2019 till det internationella urfolksspråksåret, och vi i Likssjuo kommer på olika sätt att delta i firandet, med konferenser, utställningar och liknande.

Passande nog sammanfaller firandet av världens urfolksspråk med ett antal språkrelaterade samiska jubileum, som alla har Lycksele-anknytning.

I år är det 400 år sedan den första boken gavs ut på samiska.

Den boken gavs ut av Nicolaus Andreæ, Pite Lappmarks förste kyrkoherde, och har ofta avfärdats som grammatiskt undermålig, men den är ändock viktig att lyfta, då det rör sig om en samisk ABC-bok som användes vid Skytteanska Skolan i Lycksele, och vi än idag jobbar med att lyfta läskunnigheten på samiska.

Det är också 280 år sedan den svenska kyrkan, med hjälp av Lyckseleprästen Pehr Fjellström som utsågs till kyrkoherde i Lycksele samma år, åtog sig att med offentliga medel bekosta all samisk bokutgivning i Sverige, vilket i sin tur ledde till att Lycksele kom att bli något av ett säte för samisk bokutgivning och produktion under många årtionden.

Slutligen så är det 275 år sedan man vid den andra samiska språkkonferensen i Sápmi, förlagd till Umeå, fastslog att det sydlapska skriftspråket – baserat på ume- och sydsamiska – skulle bli det rådande samiska kyrkospråket inom den svenska Lappmarken. Just denna form av samiska, som gav upphov till den första umesamiska ordboken (som blir 240 år nästa år) användes som ett gemensamt samiskt skriftspråk inom Sverige i mer än 160 år.

Med det sagt kan vi lova er att det kommer att hända mycket spännande i Lycksele under 2019 som lyfter de samiska språken som talats och i dag talas här.

Utnieh hijven jah saemesth amma abpe jaepieb! 
Ha det bra och använd all samiska du kan hela året!

Heelsegh vaajmoste

Liksjuon Sámiensiäbrrie

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s