Nils Johannes Renström – Högtid

Image may contain: ‎text that says "‎13-15 15 SEPTEMBER 2019 HOG SKELLEFTEA En hylningshelg till minnet BYGDEA av spelmannen Johannes Renström UMEA Mااigா...*.‎"‎

Den samiske spelmannen Nils Johannes Renström (1857–1886) var under sin levnad känd som den främste storspelmannen i norra Västerbotten. Berättelserna om hans vidunderliga fiolspel har levat vidare bland människor ända in i vår tid.

Renström mördades av en annan spelman – men gärningsmannen fick bara två års fängelse, och Renström begravdes utan ceremoni och klockringning på en avskild del av kyrkogården.

För att hedra Nils Johannes Renström och så långt som möjligt även medverka till hans upprättelse anordnas konserter och en minneshögtid i tre Västerbottenskommuner, Skellefteå, Robertsfors (Bygdeå) och Umeå den 13 till den 15 september 2019.

Konserten i Bygdeå Kyrka, den 14 september, kl 14.00 är gratis, så passa på att åka dit! Kanske kan folk till och med samåka dit? Det blir säkert ett trevligt tillfälle att få umgås, och samtidigt få lyssna på fantastisk musik framförd av flera duktiga musiker, såsom Katarina Barruk, Thomas Andersson och Leif Stinnerbom.

En historisk händelse

Mikael Jakobsson, ordförande för Lycksele sameförening, är en av dem som kämpat för att få till en repatriering ända sedan kranierna kom till Västerbottens museum 2013.

– Jag är inte ett dugg religiös men jag känner mig glad över att de får komma tillbaka. Mest troligt är någon av dem mina förfäder, därför känns det jättebra, säger Mikael Jakobsson.

På fredag, den 9 augusti, på Urfolkens dag sker ett återbördande av 25 kranier som grävts upp ur sina viloplatser på gammplatsen i Lycksele. Flera olika aktörer samarbetar, förutom Lycksele sameförening också Svenska kyrkan, Sametinget, Västerbottens museum och Lycksele kommun.

Den gamla begravningsplatsen, gammplatsen, användes under 1600- och 1700-talen, dit samerna i områdena kring Vindelälven, Umeälven och till viss del även Ångermanälven var skyldiga att begrava sina döda. Under två somrar i rad, 1950 och 1951 gjordes arkeologiska utgrävningar och de mänskliga kvarlevorna som grävdes upp skickades till historiska museet för forskning. 2013 kom kvarlevorna till Västerbottens museum i Umeå, museet tog kontakt med Lycksele sameförening och sen dess har en process om återbördande varit igång.

– I början tänkte jag att det är väl enkelt att återbörda kvarlevor till en kyrkogård men eftersom det finns så många lagar att ta hänsyn, som att det nu är fornlämningslagen och inte begravningslagen som gäller, har arbetet stundtals varit jobbigt, säger Mikael Jakobsson.

Ingrid Inga, ordförande i Svenska kyrkans samiska råd, har under många år följt arbetet med att få tillbaka mänskliga kvarlevor som finns runtom på olika museer och institutioner. Hon säger att processen i Lycksele kan vara en god förebild för hur man ska arbeta framöver med återbördanden och menar att det är viktigt att processen kommer igång på riktigt. Ingrid Inga förväntar sig att staten tar ansvar och finansierar dem eftersom det är staten tillsammans med kyrkan som har grävt upp alla dessa gravar.

– När andra urfolk runt om i världen kräver tillbaka mänskliga kvarlevor som finns i svenska institutioner, då är staten med, håller ceremonier och skickar tillbaka dem men när det gäller samiska kvarlevor, då går det trögt. Jag tycker att det visar vad staten fortfarande anser om samerna, säger Ingrid Inga.

Ingrid Inga kommer att närvara i Lycksele under ceremonin och tycker det känns bra att dessa individer får frid och komma tillbaka dit där de blev uppgrävda men det kommer vara en dag med mycket känslor.

– Det kommer vara en tung dag, tror jag och jag hoppas verkligen att ansvarig minister är på plats för att delta, se och uppleva och förstå hur viktigt det är för samerna att samiska mänskliga kvarlevor återbördas, säger Ingrid Inga.

(c) SR

Inför Återbördande i Försoning

Ceremoniprogram

12.45 Uppställning med fanor utanför entrén till Gammplatsen, kortegen anländer från muséerna.

13.00 Tåget med kvarlevorna går in till cermoniplatsen.

13.20 De döda välkomnas tillbaka

Traditionell jojk.

Tal av

Roland Sjögren, Lycksele kommun,
Biskop Åsa Nyström, Svenska kyrkan – Luleå stift
Paulus Kuoljok, Sametingets Ordförande.

Talen hålls från de levande till de döda och ceremonin är inte religiös. Svenska kyrkan deltar i ceremonin då detta varit en begravningsplats under kyrkans ansvar.

14.00 Överlämnande till vilojord

Kvarlevor och föremål från gravarna överlämnas till jorden av 26 askbärare. Efter nedsänkningen kan de som vill visa sin sympati och omsorg hälla en skopa jord över askarna. De som vill göra så, ställer upp sig efter tåget med askbärarna och följer sedan stavbärande marskalkar in till kyrkogården.

Den som vill kan ta med en skopa jord eller en mindre sten från sitt hemområde för att sammanlänka viloplatsen och de som ligger där, till alla de områden som människor levt och verkat i.

De levandes tal till de levande

Efter nedsänkningen samlas alla framför scenen. Tal kommer bland annat framföras av Lycksele kommun, Statens Historiska museer, Australiens ambassad, Kulturrådet och Sameföreningen.

Tillgänglighet

Tillgängligheten till den gamla kyrkogården är svår för hjulburna och hjulun­derstödda personer, då det endast är en upptrampad stig. En storbilds-tv vid scenen kommer därför att visa det som sker inne på gamla kyrkogården så att de som står kvar på ceremoniplatsen kan följa med i det som händer.

Gammplatsområdet är öppet

Skogsmuseet, Hembygdsgillet och Líksjuon Sámiensiäbrrie håller Gammplatsen öppen för ceremonideltagarna.

Ruselegården öppnar 10.00 för fikagäster och börjar servera lunch mellan 11.00 och 14.00.

Vi hälsar dig välkommen!