Inför Återbördande i Försoning

Ceremoniprogram

12.45 Uppställning med fanor utanför entrén till Gammplatsen, kortegen anländer från muséerna.

13.00 Tåget med kvarlevorna går in till cermoniplatsen.

13.20 De döda välkomnas tillbaka

Traditionell jojk.

Tal av

Roland Sjögren, Lycksele kommun,
Biskop Åsa Nyström, Svenska kyrkan – Luleå stift
Paulus Kuoljok, Sametingets Ordförande.

Talen hålls från de levande till de döda och ceremonin är inte religiös. Svenska kyrkan deltar i ceremonin då detta varit en begravningsplats under kyrkans ansvar.

14.00 Överlämnande till vilojord

Kvarlevor och föremål från gravarna överlämnas till jorden av 26 askbärare. Efter nedsänkningen kan de som vill visa sin sympati och omsorg hälla en skopa jord över askarna. De som vill göra så, ställer upp sig efter tåget med askbärarna och följer sedan stavbärande marskalkar in till kyrkogården.

Den som vill kan ta med en skopa jord eller en mindre sten från sitt hemområde för att sammanlänka viloplatsen och de som ligger där, till alla de områden som människor levt och verkat i.

De levandes tal till de levande

Efter nedsänkningen samlas alla framför scenen. Tal kommer bland annat framföras av Lycksele kommun, Statens Historiska museer, Australiens ambassad, Kulturrådet och Sameföreningen.

Tillgänglighet

Tillgängligheten till den gamla kyrkogården är svår för hjulburna och hjulun­derstödda personer, då det endast är en upptrampad stig. En storbilds-tv vid scenen kommer därför att visa det som sker inne på gamla kyrkogården så att de som står kvar på ceremoniplatsen kan följa med i det som händer.

Gammplatsområdet är öppet

Skogsmuseet, Hembygdsgillet och Líksjuon Sámiensiäbrrie håller Gammplatsen öppen för ceremonideltagarna.

Ruselegården öppnar 10.00 för fikagäster och börjar servera lunch mellan 11.00 och 14.00.

Vi hälsar dig välkommen!

Samisk examen i Lycksele

Samiskundervisningen i Lycksele har gett goda resultat. Bland årets nior fanns ett stort antal samiska elever, varav fyra studerat syd- och umesamiska, samt samisk slöjd integrerat i sin grundskoleutbildning. På gymnasiet fanns två nordsamiska studenter som lämnar skollivet bakom sig, efter att ha läst samiska på den högsta nivå som idag går i Sverige utanför universitetet.

Julia Baer och Anne Kristina Anti tog den 14 juni 2019 studenten med slutbetyg i Nordsamiska, steg 5. Det är första gången någonsin som elever ifrån Lycksele Kommun läst samiska på denna nivå. I Sverige läser ytterst få samiska elever sitt modersmål på gymnasiet, vilket gör de två eleverna unika, inte bara i kommunen men också på den svenska sidan av Sápmi.

Hilding Kraft gick samma dag ut nian som den förste umesamiske eleven någonsin i kommunen med slutbetyg i sitt modersmål, efter att det umesamiska språket fått en godkänd ortografi. Tillsammans med tre andra elever, Tilde Renman, Linnéa Sjöström och Emilia Haller, fick han motta ett nyinstiftat stipendium från Liksjuon Sámiensiäbrrie.

Föreningen har med glädje sett den positiva utvecklingen som samiskundervisningen i kommunen har, och vill med stipendiet ”Maadtoe” uppmuntra fler samiska ungdomar att studera sina modersmål och delta i den integrerade samiskundervisningen.

Letter of Solidarity with the Unist’ot’en house of the Wet’suwet’en

LIKSJUON SÁMIEN SIÄBRRIE
att. Gammplatsen
921 32 Likssjuo
Sápmie
SWEDEN

Unist’ot’en Camp
Unceded Wet’suwet’en Territory
British Columbia, Canada

Liksjuon Sámiensiäbrrie stand in solidarity with our Indigenous sisters and brothers from the Unist’ot’en house of the Wet’suwet’en in their lawful resistance against colonial intrusions by the Canadian State and commercial interests on their unceded territories.

As Indigenous peoples, it is our duty to protect the Earth and care for her for our future generations, and thus we support the continued peaceful protests for environmental and human rights to land and water carried out by members of the Unist’ot’en and their allies.

We are appalled by the decision to send in militarised members of the RCMP to dismantle the camps, and urge the Canadian Government, and the Government of British Columbia to uphold internationally agreed upon and legally binding Indigenous rights, and we would like to stress that Indigenous law is the law of the land on unceded territories, and traditional title-holders have the full and undeniable right to refuse access to their lands to colonial and commercial intrusions.

We fully support the Unist’ot’en in their conviction that disregarding this ancient law in order to further expand fossil fuel production during a time of extreme climate crisis is totally unacceptable.

In solidarity,

Liksjuon Sámiensiäbrrie

Tack för ett gott 2018, nu blickar vi fram emot ett ännu bättre 2019

Under 2018 skedde ett stort antal både positiva och negativa saker i Likssjuo. Till de negativa händelserna hör givetvis den omfattande vandaliseringen av vårt sameviste, och de efterföljande rättegångarna, som ledde till att två ungdomar ur en större grupp med tonåringar dömdes för skadegörelse. Detta har givetvis haft en ekonomisk inverkan på föreningen, och vi arbetar nu med att samla in pengar för att kunna renovera vårt viste under sommaren 2019.

Men så hände det förstås positiva saker, också. Föreningen deltog i firandet i Staare genom nätverket Ektine, och arbetet med den kommande repatrieringen av samiska kvarlevor som stulits från Lycksele inleddes. Vi gav, som blivit något av en tradition, ut en ny bok, denna gång en diktbok på syd- och umesamiska, skriven av tonåringar från hela Västerbotten, och vi arrangerade vår första Samedans någonsin. Tillsammans med kommunen arrangerade vi ett hejdundrande nationaldagsfirande, och under sommaren hade vi anställda på vistet, som guidat på svenska, engelska, tyska och nordsamiska.

Vi har haft ett flertal konserter och teatrar i år, bland annat med artisterna Sara Ajnnak och Natalie Carrion. Vi har även haft slöjd- och språkträffar, deltagit i och arrangerat språkbad, och varit värd för en mycket uppskattad rotslöjdskurs. Slutligen har vår ungdomsgrupp kommit igång igen, och de har bland annat varit på filmläger i Gávstjávrrie, där de spelade in filmer på syd- och umesamiska.

2019 ser ut att bli ett spännande år. Som sagt är detta året då vi kommer att få vara med om ett återbördande av samiska kvarlevor till Lycksele.

FN:s generalförsamling har dessutom utlyst 2019 till det internationella urfolksspråksåret, och vi i Likssjuo kommer på olika sätt att delta i firandet, med konferenser, utställningar och liknande.

Passande nog sammanfaller firandet av världens urfolksspråk med ett antal språkrelaterade samiska jubileum, som alla har Lycksele-anknytning.

I år är det 400 år sedan den första boken gavs ut på samiska.

Den boken gavs ut av Nicolaus Andreæ, Pite Lappmarks förste kyrkoherde, och har ofta avfärdats som grammatiskt undermålig, men den är ändock viktig att lyfta, då det rör sig om en samisk ABC-bok som användes vid Skytteanska Skolan i Lycksele, och vi än idag jobbar med att lyfta läskunnigheten på samiska.

Det är också 280 år sedan den svenska kyrkan, med hjälp av Lyckseleprästen Pehr Fjellström som utsågs till kyrkoherde i Lycksele samma år, åtog sig att med offentliga medel bekosta all samisk bokutgivning i Sverige, vilket i sin tur ledde till att Lycksele kom att bli något av ett säte för samisk bokutgivning och produktion under många årtionden.

Slutligen så är det 275 år sedan man vid den andra samiska språkkonferensen i Sápmi, förlagd till Umeå, fastslog att det sydlapska skriftspråket – baserat på ume- och sydsamiska – skulle bli det rådande samiska kyrkospråket inom den svenska Lappmarken. Just denna form av samiska, som gav upphov till den första umesamiska ordboken (som blir 240 år nästa år) användes som ett gemensamt samiskt skriftspråk inom Sverige i mer än 160 år.

Med det sagt kan vi lova er att det kommer att hända mycket spännande i Lycksele under 2019 som lyfter de samiska språken som talats och i dag talas här.

Utnieh hijven jah saemesth amma abpe jaepieb! 
Ha det bra och använd all samiska du kan hela året!

Heelsegh vaajmoste

Liksjuon Sámiensiäbrrie

Återbegravning i Lycksele

1950 stals ett 30-tal samiska skallar från den gamla kyrkogården på Gammplatsen i Lycksele. I dagarna har ett arbete inför det återbördande i försoning som skall ske den 9 augusti 2019 påbörjats.

Vi vill med detta meddelande göra er medvetna om den försoningsprocess som kommer att pågå under året, och vill bjuda in deltagare från sameföreningar i vårt traditionella närområde till ett möte under den samiska veckan i Umeå, v. 10.

Det är viktigt att detta möte kommer till stånd och att det får bli en arena där förståelse, trygghet och empati är ledord. Vi vill att så många som möjligt av de samer som idag bor i eller har sina rötter inom gamla Åsele och Lycksele Lappmark, tillika Laisbyn, erbjuds möjlighet att delta i försoningsprocessen och därför är det av vikt att representanter från våra föreningar deltar i mötet.

Redan idag kan föreningarna med fördel samtala sinsemellan om hur de vill delta i och påverka detta arbete, då återbördandet i försoning som skall ske i höst kommer att bli vägledande för andra försoningsprocesser i framtiden.

Mer information kommer inom kort.

Buerie Orre Gïelejaepie! Gott Nytt Språkår!

FN:s generalförsamling har utlyst 2019 till det internationella urfolksspråksåret, och vi i Likssjuo kommer på olika sätt att delta i firandet, med konferenser, utställningar och liknande.

Passande nog sammanfaller firandet av världens urfolksspråk med ett antal språkrelaterade samiska jubileum.

I år är det 400 år sedan den första boken gavs ut på samiska.

Den boken gavs ut av Nicolaus Andreæ, Pite Lappmarks förste kyrkoherde, och har ofta avfärdats som grammatiskt undermålig, men den är ändock viktig att lyfta, då det rör sig om en samisk ABC-bok, och vi än idag jobbar med att lyfta läskunnigheten på samiska.

Det är också 280 år sedan den svenska kyrkan, med hjälp av Lyckseleprästen Pehr Fjellström som utsågs till kyrkoherde i Lycksele samma år, åtog sig att med offentliga medel bekosta all samisk bokutgivning, vilket i sin tur ledde till att Lycksele kom att bli något av ett säte för samisk bokutgivning och produktion under många årtionden.

Slutligen så är det 275 år sedan man vid den andra samiska språkkonferensen i Sápmi, förlagd till Umeå, fastslog att det sydlapska skriftspråket – baserat på ume- och sydsamiska – skulle bli det rådande samiska kyrkospråket inom den svenska Lappmarken. Just denna form av samiska, som gav upphov till den första umesamiska ordboken (som blir 240 år nästa år) användes som ett gemensamt samiskt skriftspråk inom Sverige i mer än 160 år.

Med det sagt kan vi lova er att det kommer att hända mycket spännande i Lycksele under 2019 som lyfter de samiska språken som talats och i dag talas här.

Utnieh hijven jah saemesth amma abpe jaepieb!
Ha det bra och använd all samiska du kan hela året!

Samiska ungdomar i Västerbotten ger ut bok på tre språk

Under våren 2018 träffades ett trettiotal syd- och umesamiska ungdomar från hela Västerbotten för ett språkbad i Lycksele, arrangerat av Lycksele Kommuns lärare i samiska. Vid språkbadet skrev ungdomarna dikter, som nu bearbetats och sammanställts till en bok på tre språk.

Boken ”Noerh Tjaelieh / Nuarah Tjállieh – Unga Samer Skriver” är ett välbehövligt tillskott till den samiska litteraturskatten – idag ges det i snitt ut en bok på samiska vart femte år i Sverige – och visar hur samiska ungdomar använder sig av sina språk idag för att på så sätt garantera de samiska språkens fortlevnad.

Idag talas umesamiska som modersmål av färre än 20 personer, medan de sydsamiska modersmålstalarna utgör en grupp på mindre än 600 personer. Däremot finns det ett stort intresse för att revitalisera de samiska språken bland dagens unga samer, vilket denna bok så tydligt visar.

Det trettiotal ungdomar som deltagit i projektet kommer från hela Västerbotten, och tillsammans med lärare från Lycksele och Vilhelmina, samt språkinspiratörer från det samiska språkcentret i Tärnaby, har man skapat ett välbehövligt tillskott till det samiska litteraturutbudet, där dikter om vardag, språkglädje och kärlek på syd- och umesamiska blandas om vartannat, ackompanjerat av översättningar till svenska. På så sätt blir boken inte bara en inblick i unga samers tankevärld, men också användbar som läromedel för två av Saepmies allra minsta och mest akut hotade språk. Lärarna som arbetat med ungdomarna menar att det är viktigt att det skapas litteratur och läromedel för unga samer på deras egna villkor, och att det finns litteratur på samiska som är lättillgänglig för alla samer, vare sig de är första- eller andraspråkstalare.

”Jag hoppas att boken kommer att stärka våra ungdomar i deras identitet som samer, samtidigt som jag är övertygad om att vi, genom att lyfta ungdomarnas egna texter och publicera dem i bokform, inspirerar dem att fortsätta att aktivt arbeta med sina språk i framtiden, både muntligt och skriftligt”, säger Johan Sandberg McGuinne, förstelärare i samiska i Lycksele Kommun, tillika bokens redaktör.

Boken ges ut av Liksjuon Sámiensiäbrrie, som i dagsläget gett ut i snitt en samisk bok om året sedan 2015, och presenteras under föreningens årliga samiska vecka Biejvieh på Lycksele Bibliotek den 27 september, klockan 18.00. Under kvällen bjuds det på tårta, tal och diktläsning.

Fahkoeh! – Liksjuon Biejvieh 23-30 september 2018

Vecka 39 (23/930/09 2018). I år anordnar Liksjuon Sámiensiäbrrie anordnar återigen samisk vecka! För mer information, besök Fahkoeh! på Facebook.

MÅNDAG / MÅANTA

Årets Fahkoeh! inleds med utställningen ”Ung i Saepmie” på Lycksele Bibliotek. Utställningen kommer sedan att stå fram tills höstlovet.

Samma dag öppnas även den samiska slöjdutställningen för barn, den populära Rajden, visas på Finnbacksskolan.

Årets samiska slöjd- och berättarcafé börjar kl. 18.30 på Vuxenskolan samma kväll. Dit är alla som är intresserade av att slöjda på egna projekt, och träffas på ett lättsamt sätt välkomna. Berättarcafét är en fortsättning på vår populära Thea-dag.

Givetvis bjuder vi även på gott samiskt fika!

TISDAG / DÄJSTA

Samisk barktagning
OBS! PREMILIMÄRT! Föreläsning på Skogsmuseet, 18.00 FLYTTAD TILL MÅNDAG DEN 1 OKTOBER, KL. 18.00

Barktagning är en gammal tradition som överlevt länge bland samer. De visste att bark var nyttigt och har skördat och ätit tallbark i tusentals år. Modern forskning visar att innerbarken innehåller både stärkelse och mineraler, framförallt kalcium. Barken krossades till flingor som ströddes över kött och fisksoppor där den hade en förtjockande effekt.

Under våren är innerbarken särskilt välsmakande och innehåller mer socker än under övriga året. Om den rostas blir den ännu sötare. Förutom att visa redskap och metoder kommer dagen att handla om vad forskningen på barktäkter kommit fram till och vad äldre barktäkter i skogen kan berätta.

 

ONSDAG / GASKEVÅHKOE

Den 26/9 drar vi åter igen igång med samiska ungdomsträffar i Lycksele. Om du är mellan 13 och 20 år gammal så är du välkommen att vara med på våra träffar, som börjar med en lära-känna-varandra-träff kl. 18.00 med pizza och häng på Lycksele Bibliotek.

Alla samiska ungdomar är välkomna, och det finns pizza till alla som anmäler sig innan den 24 september.

Buerie båeteme!
Buerestbåhtieme!

TORSDAG / DUARSTA
Image may contain: one or more people and text

På torsdagskvällen, klockan 18.00 bjuder vi in alla intresserade till Lycksele Bibliotek för en högtidlig kväll med fikamingel i litteraturens tecken. Vi är speciellt glada över att få presentera diktsamlingen ”Nuarah Tjállieh / Noerh Tjaelieh”, som innehåller helt nyskrivna dikter på tre språk – sydsamiska, umesamiska och svenska – skrivna av ungdomar från hela Västerbotten.

Vi är mycket stolta över att kunna presentera en bok helt skriven av ungdomar som aktivt arbetar med att ta tillbaka sina hjärtespråk, och vi hoppas att ni också kommer att tycka om vår bok.

Under kvällen, som inleds med fika och mingel, så kommer vi även att få lyssna på diktläsning och en kort föreläsning om varför samisk litteratur behövs i vårt samhälle, och för de som vill så finns även möjlighet att se utställningen ”Ung i Saepmie” som visas på biblioteket hela veckan, och oktober ut.

FREDAG / BEARJADAHKE
Internationella Språkdagen
Alla högstadie- och gymnasieelever kommer att delta i en halvdag med fokus på språk på Tannbergsskolan. De samiska eleverna deltar också.
Samisk kåtaby och rengärde
Under fredagen byggs en kåtaby upp i centrum. Vi kommer även att ha ett rengärde, dit vi välkomnar alla förskolor i Lycksele! Kom och hälsa på J-K:s renar, och mata dem med renlav.
Samedans
Image may contain: 1 person, text

Nu är det äntligen dags för årets händelse i Lycksele!

Den 29 september slår Liksjuon Sámiensiäbrrie upp dörrarna till en helkväll med enastående mat och musik på Hotell Lycksele. Vi snackar Samedans enligt konstens alla regler – helt enkelt en utekväll som man bara inte får missa.

Kvällen börjar med en fantastisk meny, tillagad av den samiske, prisbelönte kocken och slöjdaren Kristoffer Åström, som kom tvåa i Sápmi Awards både 2012 och 2013.

Därefter öppnar vi upp lokalen för dans! På scen står den nyskapande samiska artisten Natalie Carrion med sitt band, och vi kan lova er rader av hits från musikern som skrev årets samiska låt 2017.

Med rötterna i Sápmi och på den lilla karibiska ön St. Croix, och en uppväxt i Lycksele och Umeå har Natalie gått från att vara en gatumusikant med ett tydligt mål, till att bli en av Sápmis idag främsta unga artister. Hon har spelat på festivaler runt om i Skandinavien och har under hösten gått att se som programledare i SVT-programmet ”Jag Röstar”.

Hennes musik kan beskrivas som en fräsch mix av singer-songwriter och pop, fast rotad i en flerkulturell nutid och historia, där det karibiska och samiska har en självklar plats.

Kvällen avslutas med dans till långt in på småtimmarna.

Lycksele Sameförening är mycket stolta över att äntligen kunna få bjuda in er till samedans, och vi är mycket tacksamma för vårt samarbete med Hotell Lycksele. I dagens samhälle är det så viktigt att vi kan skapa arenor där vi kan umgås med varandra på våra egna villkor.

Alla är välkomna, och vi hoppas att denna kväll kan bli ett trevligt minne som skapar nya kontakter och fördjupar redan gamla vänskapsband i Sápmi.

Leg-kontroll och 18-årsgräns

Kostnad:

Förköp: 295 SEK (middag ingår, biljett köps på Hotell Lycksele)
I dörren: 395 SEK (middag ingår)
Eftersläpp från 21.00: 100 SEK

Under helgen finns också möjlighet att boka paketpris på boende och samedans på Hotell Lycksele.

LÖRDAG / LAAVARDAHKE
På lördagen är vår samiska kåtaby i Parken Renen öppen. Kom dit, pröva på att kasta lasso, ta det lugnt och passa på att hälsa på nya och gamla vänner.

Nu händer det saker i Likssjuo!

Visst har ni hört att vi ska ha rotslöjdskurs med Fia Kaddik i september? Och Samedansen, med middag och konsert med Natalie Carrion på Hotell Lycksele har ni säkert också hört talas om.

Liksjuon Sámiensiäbrrie har även inlett ett samarbete med den samiska förskolan Geärkkuome som i höst stått utan lokaler på grund av ombyggnationer på stadens skolor så från och med nu har förskolan flyttat in i vår samegård på Gammplatsen, även känd som Mamsell Lovisas skola. Vi tycker att det är viktigt att kunna samarbeta med kommunen och se till att Lyckseles samiska barn även i framtiden har tillgång till sin öppna förskola, så för oss känns detta helt toppen.

Snart drar vi även igång med olika träffar – igår inleddes ett samtal om att dokumentera vårt immateriella kulturarv tillsammans med våra äldre – och slöjdträffarna kommer igång under den samiska veckan.

Och förresten? Visste ni att Liksjuon Sámiensiäbrrie är en av de mest produktiva utgivarna av samisk litteratur på svensk sida? I höst kommer två nya böcker ut – dels en diktsamling på syd- och umesamiska skriven av elever ifrån hela Västerbotten, och dels en fyrspråkig barnbok om Elsa Laula, baserad på den radioteater som föreningen hjälpte till att skriva för SR Barnradion 2017.

Utnieh hijven / ha det toppen,
Liksjuon Sámiensiäbrrie